Gammgruppens projekt verkade släpa lite efter; utan tydlig riktning var det svårt att faktiskt komma någonvart hur mycket frustrerad energi som än gick in i det. Samma planlösa lallande gjorde att mycket av energin också rann ut på sidorna, och några gånger kändes det som att vi höll på att få soppatorsk mitt ute på en landsväg.

Så kom strukturen. Efterordet får fastställa varifrån; för nu räcker det att säga att det var vår räddning. Jag tycker inte att jag överdriver när jag säger att Jesus har stött på utmaning. Okej, struktur kanske inte har löst alla våra problem, men det har ju verkligen inte Jesus heller. Jag bara säger det.

I alla fall, struktur är all the rage på kontinenten. Tack vare det börjar det här projektet nu anta den form det hade varit schysst om det haft för en och en halv vecka sen. Arbetet är intressant igen och det är lätt att hitta motivation. Det spelar liksom ingen roll om man åstadkommer bra saker om det är för stökigt för att man ska se klart, för då kommer man inte fatta hur fint det går. Ge struktur en chans.